Till de vänner – De privilegierade offren av kolonialismens arv

Jag har hört era argument alldeles för länge. Ni säger att rasism drabbar ”alla”. Att ni också är offer. Att ni minsann har det svårt. Men ni missar hela poängen, och det är därför jag skriver detta.

Jag är trött på era rasistiska åsikter. Jag är trött på er okunskap och de missvisande argument ni kastar fram i varje diskussion. Jag är trött på er som varje gång ordet rasism nämns måste påpeka att ni "också kan drabbas". På er som gör er själva till offer utan att förstå vad ordet faktiskt betyder.

Rasism är inte bara hat eller elaka ord.

Rasism är ett helt system, lagar, normer och strukturer, som byggdes för att ge vita människor makt och fördelar. Det var kolonialmakterna som skapade idén om "raser", delade in folkgrupper i färger för att rangordna vilka som ansågs mest intelligenta, kultiverade och värda, och placerade sig själva högst upp i pyramiden. Den hierarkin användes för att rättfärdiga kolonialism, slaveri och plundring.

På så sätt blev det lättare att skapa syndabockar, grupper som placerades längst ner. Konstruktionen byggdes som en pyramid där färgen vit stod högst. Vithet var de europeiska kolonialmakternas folk och deras ättlingar, men kategorin var flexibel och kunde utvidgas när det gynnade systemet. Ett exempel är USA där irländare och italienare ”gjordes vita” för att skapa en större majoritet mot svarta och urfol, vilket rättfärdigade förtrycket mot dessa grupper.

Och det här handlar inte om dåtid. Systemen lever kvar än idag. Sociologiska studier har länge visat hur namn styr chansen att få jobb. Redan 2018 visade forskning från Stockholms universitet att när rekryteringen sker anonymt försvinner nästan hela skillnaden, ett tydligt bevis på att namn och bakgrund avgör.

Problemen kvarstår.

En färsk studie från Stockholms universitet (2025) visar att personer med utländskt klingande namn får nästan 15 procentenheter färre svar från arbetsgivare än de med svenska namn. Det motsvarar att du måste skicka 50 % fler ansökningar för att nå samma nivå av återkoppling. IZA:s uppdatering (2025) bekräftar att anonym rekrytering i urvalsfasen faktiskt kan jämna ut spelet, men det är ett undantag. Strukturen lever kvar och har snarare skärpts på andra håll när arbetsmarknaden blivit tuffare.

Bostadsmarknadsstudier från DO har också visat att hyresvärdar oftare säger nej till personer med ”utländska” namn, även när de har samma inkomst och bakgrund som andra sökande. Media och maktpositioner är fortfarande kraftigt överrepresenterade av vita svenskar, bara 10 % av journalister och programledare i Sveriges Radio och SVT har utomeuropeisk bakgrund, trots att gruppen utgör över 20 % av befolkningen. Polisen stoppar racialiserade personer oftare; i flera rapporter har det visats att unga män med mörk hudfärg löper dubbelt så stor risk att bli visiterade jämfört med ljushyade jämnåriga.

Och titta på asylsystemet, det är kanske det tydligaste exemplet på hur strukturer skapar ovisshet och förtryck för vissa grupper.

Ett asylärende kan ta 6–18 månader, men många väntar flera år på beslut. Under tiden placeras människor på trånga Migrationsverksboenden långt från samhällsservice, eller i utsatta områden om de själva måste ordna bostad. Barn rycks upp gång på gång och vuxna tvingas leva i ovisshet, ofta utan rätt att arbeta. För de som får avslag men inte kan utvisas blir situationen ännu mer absurd, ett liv i limbo som kan pågå i åratal. Det här är inte små avvikelser. Det är en del av ett system som håller redan utsatta grupper i beroendeställning och utanförskap.

Det finns alltså strukturer på alla nivåer. Från arbetsmarknaden och bostadsmarknaden till skola, rättsväsende och asylpolitik, som systematiskt missgynnar vissa grupper. Det är detta som är rasismens kärna.

Vi ser det även i våra vardagskonversationer. När den mest humanitära människan beskriver någon säger hen: "den vita snubben" eller "hon den svarta" istället för att prata om individen. Färgerna är en grov generalisering som drar alla över en kam utifrån hudfärg, kultur och etnicitet. Ja, det kan verka oskyldigt att benämna någon med färg, men vi får inte glömma var det kommer ifrån, från konstruktionen av rasism.

Nej – "omvänd rasism" existerar inte.

Rasism bygger på systematiskt förtryck, lagar, normer och strukturer som håller grupper nere, och det är ett globalt system byggt i rangordning, där vissa grupper ses som mer överlägsna än andra. Den så djupt rotad så för att den ska kunna vändas "åt andra hållet" skulle hela samhällslivet och den globala världsordningen behöva skrivas om, och pågå i flera generationer.

Man skulle behöva skriva om själva normen: vilka som anses vara standarden, vilka som förväntas passa in och vilka som definierar villkoren. En ny rasbiologi skulle behöva myntas, alla lagar och regler ändras för att gynna mörkare personer och hela den globala ekonomin ställas om för att systematiskt hålla vita nere och placera dem längst ner i den sociala konstruktionen. Media skulle behöva sparka nästan alla ljushyade och ersätta dem med individer som inte är ljusa.

Rasism mot vita existerar inte, och har aldrig existerat.

Ja, en vit person kan utsättas för hat eller fördomar, men det är inte rasism. De som själva lever under förtryck kan inte skapa samma typ av system mot vita.

Systemet är redan satt och har pågått i århundraden, de kan däremot, som en konsekvens av förtrycket, utveckla hat och fientlighet. Skillnaden är att rasism är större än individers handlingar, det är ett samhälls - och världssystem grundat för att ge fördelar och rättfärdigande för de personer som anses vara normen.

Och för er som säger: "Vilka fördelar har jag då?"- här är svaret:

• Du blir inte bortsållad i CV-högen på grund av ditt namn.

• Du blir inte nekad att växla pengar på Forex för att du är vit.

• Du behöver inte kämpa för att passa in i ett system, det är byggt för dig.

• Du behöver inte lämna din identitet eller religion för att accepteras.

• Du behöver inte lära dig ett av världens svåraste språk på ett år för att få en chans.

• Du ser dig själv representerad i media, reklam och maktpositioner.

• Du blir inte stoppad av polisen på grund av ditt utseende.

• Du blir inte misstänkliggjord i butiker, på arbetsplatser eller vid resor för att du är vit.

• Du behöver inte förklara eller försvara din kultur.

• Du blir inte automatiskt kopplad till kriminalitet, terrorism eller "problem".

• Du behöver inte bli sedd som en terrorist bara för att du delar folkgrupp med någon som gjort något hemskt.

• Du behöver inte bli hatad för att du råkar tillhöra samma folkgrupp som någon som sprider högerextrema ideologier.

• Du kan uttrycka dina åsikter utan att bli kallad otacksam mot landet du bor i.

Detta är privilegier. Det är fördelarna du föddes med, även om du inte själv bad om dem.

Och till er som fortfarande skriker "All Lives Matter" när BLM nämns:

— vi vet att alla liv borde spela roll. Men den brutala sanningen är att så länge det finns de som vill stoppa invandringen, de som skriker att invandrare ska ”sköta sig och visa tacksamhet”, eller de som frågar ”varför ska de leva på bidrag som jag jobbar för”, så spelar redan här inga liv lika stor roll.

Och på global nivå är det ännu tydligare: så länge västvärlden skapar orättvisa handelsavtal, bryter kontrakt, förser länder med ”hjälp” med en baktanke, tar betalt för rent vatten, bombar mindre länder för att ta resurser eller kallar folk för terrorister istället för att fråga varför de anses vara det – visar verkligheten att alla människors liv varken betyder eller spelar någon roll.

Ni missar också den verkliga poängen med BLM. Det finns för att svarta liv gång på gång visat sig inte värderas lika högt i praktiken, i polisens agerande, rättssystemet, i hela samhällsstrukturen. Att svara med "All Lives Matter" är som att avbryta någon som berättar att deras hus brinner och säga: "Men alla hus spelar roll!" Ja, alla hus spelar roll, men det är det som brinner som behöver vatten först.

Det är också som att säga till en kvinna som blivit grovt våldtagen: "Aah, men vad hade du på dig då?" Istället för att möta smärtan och lyssna väljer man att flytta fokus, minimera och skylla ifrån sig. Det är exakt det ni gör när ni vägrar förstå varför BLM existerar och varför All Lives Matter upplevs som förminskande av många.

Ni är inte de förtryckta. Ni är arvtagare av ett system som byggdes för er - möjligtvis otacksamma, självutnämnda offer som fortfarande aldrig nöjer er, som bara ser er själva och vägrar se de privilegier ni faktiskt fått med er gratis.